Diluted photography

One of my colleagues said he has lost faith in photography . The growing access to cameras through smart phones and the instant gratification of digital photography has made the masses into photographers. The professionals create elaborate and obscure narratives to stand out and become unique. Does this make war and wildlife photography the only honest practices left? I’m not even sure that is true. I heard about a documentary photographer who flew from London to south america to document a political conflict. Hard and dangerous work payed no more than £800 which didn’t even cover his travel expenses. Unfortunately local amateur photographers provide good enough material to server the newspapers. The fact that the craftsman is rationalized out of business is only one part of the sad story. Martin Parr and a lady representative from Monocle magazine discussed the problem of people experiencing their holliday through the camera lens in a radio show this morning. People forget to take in the real experience. A sunset will never be as beautiful in a photograph as in reality and a location can never be truthfully captured in a still. People photographing the same things is yet another mystery. Do we really need yet another photograph of Taj Mahal? (especially when the photograph includes 100s of others taking a similar photograph) even worse, when people document a fountain in a square that is completely meaningless to them.I certainly do agree but I haven’t lost faith in photography after all. Since I started photographing I have stopped looking and started seeing. If a photograph can make someone see something they have overlooked in the past, read a face, see the beauty of a common flower, enjoy a detail on their local street or simply make someone appreciate reality a bit more. It’s all been worth it.

On that note I’m going to post a whole heap of happy snaps from my mobile phone.

 

2013-05-04-14.49.39 2013-06-02 20.26.13 2013-06-03 17.17.08 2013-06-03 17.53.34 2013-06-03 20.27.10 2013-06-03 20.27.31 2013-06-03 20.31.13 2013-06-18 19.47.40 2013-06-21 21.55.37 2013-06-21 22.12.48 2013-06-22 13.53.45 2013-06-24 20.09.10 2013-06-26 12.16.58 2013-06-26 14.59.49 2013-06-26 15.24.24 2013-07-08 04.32.43 2013-07-11 15.14.15 2013-07-15 12.58.24 2013-07-20 18.55.56 2013-07-24 19.55.40 2013-07-24 20.40.47 2013-07-24 20.42.32 2013-07-25 13.32.06 2013-07-25 19.18.35

 

 



3 Responses to “Diluted photography”

  1. Hanna says:

    Hunden i papperskorgen alltså!

  2. Jumme says:

    Så jäkla många humdingers!

    Det är intressant det där med fotografins vara. Ibland när någon exemplevis fotat på en klubb och sedan efteråt postar bilderna med texten “Det här var helt episkt bra!!”, eller dylikt, så tänker jag alltid: “Nej, det var det inte. För då hade du inte fotat.”

    Å andra sidan är det ju precis som du säger: när man är ute med en kamera och har som åtminstone bisyfte att just fotografera, så vässar man sinnena; man gör sig själv redo att söka efter spännande saker och hittar så objekt som annars bara hade glidit en förbi. Samma sak med ljud och ljudinspelning.

    Fast inte ens den mest prisbelönta proffsbild slår ju ett snapshot från höften på en katt i en hängmatta eller en gräsand med fluga.

  3. Pappa says:

    Det är inte bara foto som har drabbats av tekniken och ekonomiskt tänkande. Det mesta förenklas och kvalitet saknas. Mat, kläder,vård, m.m. det är synd.
    Glädjande är att det alltid kommer att finnas de som uppskattar kvalitet.
    Samt att de som tillverkar, skapar gör det för för sitt eget nöje.
    Håller med dig att det är bättre att se än att titta, bättre att lyssna än att höra.

Leave a Reply